Följderna

Sedan förra gången jag skrev har jag inte riktigt piggnat på mig ännu. Jag har en känsla av att de skickade hem mig från sjukhuset för tidigt. Det är sådan panik med sängplatser över hela sjukhuset och hets i att försöka få hem oss patienter för att få platser till nya patienter.

Jag har full förståelse att det är tufft och att den som är sjukast givetvis behöver sängplatsen och när jag blir hyffsat stabil i Addisons sjukdom så är det ju helt okej att åka hem och fortsätta kurera sig hemma men då måste det finnas ordination på läkemedel osv för att det ska fungera. När jag var påväg att bli utskrivd utan att någon hade konsulterat en endokrinolog så var jag ändå tvungen att säga till. Ordinationen blev 2 dagar efter hemgång med dubbel dos av den vanliga medicineringen. Jag köpte vad läkaren sa och åkte hem. Men sen jag kommit hem har jag liksom inte riktigt kunnat ta mig ur sängen utan att få blodtrycksfall och hjärtklappning och den sprängande huvudvärken, ja, den liksom ligger i bakgrunden konstant. Idag ringde jag min läkare för att fråga om detta var ett tecken på att jag fortfarande inte var återställd och att jag behövde mer kortison. Han bekräftade att jag nog borde varit kvar på sjukhuset någon dag till och fått mer dropp och kortison. Men att jag eftersom att jag blev utskriven så kvickt borde haft en annan ordination med några fler dagar av ökat intag av kortison. Jag dubblerade min dos direkt efter telefonsamtalet och inbillar mig nu 2 timmar senare att jag inte känner samma hjärndimma, huvudvärk och blodtrycksfall. Viljans kraft är stor.

Jag vet inte. Och det är just det som är problemet. Jag vet inte. Jag har hjärndimma, trötthet, lågt blodtryck, skyhög puls när jag står upp. Det går inte att tänka klart då. Det är självklart att jag behövde/behöver mer kortison ett par dagar till men jag fattar inte detta när jag mår dåligt. Jag tänker att jag vilar lite till så kanske det reder sig. Men det gör ju inte det. Depåerna i kroppen är tömda och jag lika så på energi och viljekraft från helgen/veckans tumult.

Äntligen börjar i alla fall nu en ny helg med en strålande sol som ger lite energi och snart en ny vecka med förhoppningsvis mer energi än vad denna gav. Stormen kom i lördagsnatt och börjar nu nästan en vecka senare sakta avta. Tur säger jag, att Niklas och jag investerat våra studentpengar i världens mest komfortabla säng. Det låter klyschigt och innebär många många vuxenpoäng men det är så sant att det är viktigt med en bra säng. Jag tror inte man behöver lägga flera hundratusen kronor men faktum är att skillnaden mellan denna sängen från Sova och den jag hade under min förra studenttid i Umeå, Ikea Sultan, är fruktansvärt stor. Jag rekommenderar alla att lägga sina hårt förvärvade pengar på en säng, det är livskvalitet när man är sjuk och också när man bara är.