fredag 30 januari 2009

Janurari snart vår

Allas våra hjärtan är väl egentligen sköra och vassa som skaren? Och de smälter väl lika lätt som isen i drinken i glaset som vi lämnat i baren?

Här uppe ligger vintern hård över älven och ljuset varar bara några timmar. Jag ser ut över den vita snön där månen och stjärnorna igår glimmade så. Allas våra hjärtan är väl egentligen gjorda av snö, och lika yvigt och vackert som nysnön yr de runt när det blåser. Som ett täcke som far och sliter och jag rycker till och vrider mej i mina neuroser.

Om våren så talar vi om hösten och om de moln som väntar bakom skogen. Sen pratar vi med annan röst om att alltid vara konsten trogen.

torsdag 29 januari 2009

Kanske inte för sent för edelweis

En symfoni för våren 2007 som bara finns en gång. En sång för låten du kallar ditt liv, även om det ibland känns som en kniv inuti. En elegi för natten som skriker ja, och morgondagen som skriker nej, och för den där första gryningen i dina armar då våren blommade medan din stereo harmoniserar hela livet. Då kunde man aldrig bli för stenad.

En dikt för elden som bränner ut mig och för sista kulan i pistolen. För Kowalski med foten på pedalen, för både dina och mina fötter in the gutter. En ballad för ditt hjärta i din älskades händer och en ballad för att du håller liv i mitt rainman hjärta. En melodi om när Kärleken är på din sida, och för den sista sorgliga drinken. En vers om när snön gömmer gravstenar och soptunner. För de redan glömda besvikelserna.

En fanfar för vänskap som varar livet ut. En för dej och en för mej. Ett skaldestycke om en dammig buss som tar oss från kust till kust och en för alla tappra frälsningsarmé musikanter. En komposition för hennes leende och för räddaren i nöden. Ett musikstycke om vad som händer när man satsar allt man har på travets tröttaste krake, för att satsa det sista på mirakel.