erkännande

Erkännande: Jag samlar på dej. Jag samlar på ditt namn och din lukt, på möten och avsked. Jag samlar på hjärta och smärta. Bilder, konversationer, minnesintryck, tankar och idéer. Jag samlar på dej, allt som är ditt allt du gjort å allt du gör. Dej å dina tillbehör vill jag ha omkring mej tills jag dör. Och det är väl just därför jag kanske samlar på just dej. Det första jag fick var ditt telefonnummer. Kommer du ihåg den natten? Till och med i min djupaste sömn å dröm samlar jag på dej. Och just nu, vill jag ha dej, som jag hade dej förrut. Varför springer du aldrig ifatt mej, när de verkligen behövs? Jag vill inte tänka framåt, men e livrädd att fastna här. För nu kan det va försent, att säga som det är. Jag vill ha en sista chans, så jag säger rakt ut: jag vill ha dej nu som jag hade dej förrut! Du kan väl ringa ibland och berätta hur du mår. Du kan väl ringa ibland och fråga hur de går. Jag har försökt att tänka bort dig men det är inte så lätt. Och nu är det dags att lägga på men att stanna känns så rätt. och därför jag vill ha dej nu som jag hade dej förrut. P&L!